måndag, december 07, 2009

I svinets tecken

Resten av förra veckan blev väldigt oproduktiv. Dagarna fylldes helt med resor, möten och diskussioner angående den teaterfestivalen som inte direkt relaterade till mitt slutarbete men som ändå var nödvändiga. Det tog tid, men även energi och när jag sedan fick svininfluensavaccin i slutet av veckan däckades jag helt. Ännu idag känner jag av att jag är trött och seg och ganska grinig, men efter några timmar vid datorn börjar jag komma igång igen med arbetet.

Men jag har ändå fått lite gjort nu och då under dessa dagar. Jag har träffat den ene av musikerna och de är båda helt med och börjar jobba med att hitta en repertoar nu. Jag har också träffat bildkonstnären (inredaren, scenografen... svårt att hitta rätt titel när det inte så lätt går att kategorisera projektet heller). Mycket konkret kom ut av det mötet och nu finns det många praktiska detaljer som måste börja fixas för det.

Imorgon ska jag till Vasa stad och presentera mitt projekt för att få ekonomiskt stöd därifrån. Tack vare ett samarbete tidigare i höst med staden känns det inte så nervöst och jag har goda förhoppningar.

Nästa vecka ska jag åter träffa min handledare och har fått en hel del hemuppgifter tills dess. Det börjar bli dags att få det gjort, så idag har jag påbörjat något så blygsamt kallat som ett designdokument, där jag ska formulera hela min vision så att den kan presenteras som en plan för evenemanget. Fakta, bakgrundsmyt, karaktärer, estetiska element... men det känns spännande att börja tänka lite mera på själva innehållet och inte bara de stora tankarna om och kring projektet och det praktiska hit och dit.

Dock leder förra veckans slöa tempo och den kommande deadlinen till att jag känner att jag inte kan åka till Stockholm denna vecka och hälsa på kära vänner och sitta på café och hämta inspiration, som jag hade planerat. Förhoppningsvis hittar jag tid under vårens skrivprocess, då borde jag inte vara lika fast i möten om praktiskheter som jag nu är.

tisdag, december 01, 2009

Finsk cirkus

Det går fortsättningsvis bra. Jag får troligen med mig den bildkonstnär jag helst av allt ville jobba med, hurra för det.

Dock är klockan redan mycket och det känns som att jag suttit länge utan att ha kommit framåt i projektet, men jag har suttit och skrivit mail åt höger och vänster och sådant tar ju tid. Ännu känns det som att jag skulle vilja säkra den ekonomiska situationen med att ringa till staden och bankstiftelser, men nu vill jag börja få lite storytext skriven också.

Har äntligen fått tag i fräscht material, från 2008, om den finländska cirkusens historia och nuläge. Det ska bli nyttigt med fakta om hur situationen verkligen är idag för cirkusen, jag har bara gissat hittills. Jag hoppas kunna återkomma med en analys


Imorgon hinner jag knappast jobba med slutarbetet, har föreställning i Jakobstad med en pjäs som vi inte spelat på många månader, får se hur det går.

Det börjar dock smaka trä att bara sitta vid datorn dagarna i ända nu. Visst får jag vara kreativ där också men att bara stirra på en skärm och tvinga fram text till projektplaner och mail håller inte i längden. Jag behöver röra på mig och vara kreativ fysiskt. Måste fundera på hur jag ska lyckas med det. Tips?

Den stora planen

På begäran lägger jag nu in min projektplan på bloggen, eller i alla fall de delar som kan vara intressanta att läsa. Tack Gabriel för att du tipsade om detta! Kanske detta gör inläggen lättare att ta till sig också.






Projektet CIRKUS LARP 2010

Bakgrund
Det råder en tveksamhet idag bland konstnärer i Österbotten att söka sig utanför sina ramar och gå bortom sina egna discipliners gränser. Även innanför den egna konstformen råder strikta regler för hur verket skapas och förmedlas. Den förhärskande strukturen innebär en publik som sitter på sina stolar eller står bakom skyddsrepet och endast tar emot förutbestämda intryck.

Under de senaste åren har det i Österbotten uppkommit en ny hobbyform. LARP (Live Action Role-Playing, även kallat lajv) är en form av dramarollspel där deltagarna noggrant skapar en karaktär och agerar ut den i en förutbestämd miljö som om de vore den här karaktären. På så sätt skapas en lekfull alternativ verklighet, mycket liknande de föreställningar med cowboys och indianer man lekt som barn, med skillnaden att detta är för vuxna människor och sålunda kräver lite mera tanke och struktur.

LARP-rörelsen har saknat en vilja att sätta sin hobby i ett mera konstnärligt sammanhang, medan konstkretsarna har saknat en form som kunde öppna för nya samarbetsmodeller. Det är här projekt CIRKUS LARP 2010 kommer in.

Syfte och ändamål
Projektets syfte är att föra samman österbottniska konstnärer ur olika discipliner och skapa ett tvärkonstnärligt verk. I denna deltagande teaterföreställning, som inspireras av LARP-formen, existerar inte salongen och den traditionellt så kallade publiken, det vill säga konsumenten av verket. Istället placeras de på scenen och blir en samskapare, det vill säga att de som tar del i denna föreställning blir de som skapar dess innehåll och mening. Det är deras aktiva medverkan som skapar verket, och de traditionella konstarterna som är närvarande, bildkonst, scenkonst och musik, blir hjälpmedel till en större helhet. På detta sätt bildas en demokratisk skapelseprocess där den sociala förmågan styr verkets utformning. Genom detta verk skapas en djupare förståelse bland deltagarna och bland konstkretsarna i Österbotten för hur ett mera demokratiskt samskapande kan formas.

Cirkusen speglar verkligheten. Den är en plats fylld med mänskliga känslor, med tragik, men också med stor magi, som inte kan hittas i dagens samhälle mera. Föreställningen hoppas återuppväcka ett intresse för denna spirituella och intuitiva, fantastiska kraft. Med lekens medel kan deltagarna söka efter cirkusens magi, som är både skrämmande och fascinerande.

Kort beskrivning
Projektets mål är att sätta upp en deltagande föreställning med cirkustema. I denna föreställning kommer element från musik, bildkonst och scenkonst att bygga upp miljön och atmosfären i ett cirkustält. Kärnan i detta tvärkonstnärliga verk kommer att vara deltagarna som med improvisatoriska medel gestaltar karaktärer ur en cirkustrupp och tillsammans berättar en tragisk historia om en cirkus öde, om förberedelserna inför kvällens uppträdande och avslutningsvis cirkusföreställningen som måste göras oavsett hur djupt olycklig clownen egentligen är.
Föreställningen kommer att vara 2-3 timmar lång och kan iscensättas en eller flera gånger.

Genom att på förhand anmäla sitt personliga deltagande i denna föreställning får deltagaren ta del av skrivet material som ska hjälpa dem att förstå ramarna för sitt agerande. De kommer även att tilldelas material om den karaktär de ska gestalta och förväntas studera detta så att de när föreställningen tar sin början på ett spontant sätt kan agera i situationen utgående från sin fiktiva rolls ramar. Utgående från en gemensamt förstådd överenskommelse skapar gruppen genom social interaktion konflikt och handling, som tillsammans med musik- och bildkonstelementen skapar ett interdisciplinärt allkonstverk, det vill säga att upplevelsen är total och alla sinnen tar intryck och ger uttryck.

Föreställningen strävar till att vara så tillgänglig och demokratisk som möjligt genom att inte ta något inträde, och marknadsför sig genom webb och flygblad.

Målgrupp
Projektet riktar sig till ungdomar med syfte att väcka deras intresse för nya intressanta former att samarbeta och skapa tillsammans. Den andra målgruppen är människor som redan är involverade i kulturarbete, framförallt inom teaterbranschen, och som kan få sina perspektiv vidgade genom att pröva på ett samskapande allkonstverk.

Arbetsgrupp
Som projektledare och koordinator fungerar Emil Hietanen. Projektet fungerar som hans lärdomsprov från yrkeshögskolan Novias scenkonstlinje. Han kommer att sätta ihop en projektgrupp med konstnärer av olika discipliner, närmare bestämt en bildkonstnär, en kläddesigner och två till tre musiker. Dessa söks främst från Novias olika utbildningsprogram inom kultursektorn. Alla gruppens medlemmar kommer att arbeta självständigt och skapa en egen vision och helhet, medan Hietanen fungerar som koordinator och ser till att helheten smälter ihop. Hietanen ansvarar också för den sceniska aspekten och deltagarna. För detta kommer han att ha hjälp av erfarna skribenter inom LARP-communityn.
Projektet kommer också att söka samarbete från Vasa stad.

Plats
Föreställningen kommer att äga rum inuti ett uppvärmt festivaltält, som kommer att sättas upp på gårdsplanen vid Kasernområdet i Vasa, där riktiga cirkusar har rest sina tält och haft föreställning. Föreställningen äger rum samtidigt som en scenkonstlinjens teaterfestival vid Kasernområdet och kommer att omnämnas i festivalens program.

måndag, november 30, 2009

Att jobba då man är ledig

...är inte så roligt. Och min överenskommelse om att inte jobba hemma har inte heller hållit i helgen. Jag har dragit mig för den där Projektplanen med stort P, men nu måste jag skriva den, även om jag är hemma och även om jag borde kunna unna mig att koppla bort arbetet under helgen. Men det känns som att den här planen är den som hjälper eller stjälper allt. Mycket tryck på de ord jag just nu formulerar.




Men färdig blev den. Jag hoppas bara att inspirationen kommer att komma andra tidpunkter också än då den nu infann sig...



Ovan skrivet inatt, nedan skrivet en halv dag senare




Jag får pengar!!! Nej vänta, det var det han sa att jag inte skulle ropa ut. Heh, känner hur en lugnande våg sköljer över mig.

Idag har jag haft det nervösaste mötet på en tid. Hela helgen har jag varit rastlös av det och igår kväll hittade jag inga ord till att formulera en projektplan. Sedan någon gång sent när jag redan gett upp och började placera min kudde bekvämt så hittade jag en mening i huvudet, och sedan rann resten ur mig så lätt så lätt. Men sent blev det.

Det hjälpte inte min nervositet att vakna dödstrött och grinig idag, men möte blev det. Jag blev så överrumplad av att plötsligt sitta där med herr kulturfond att det tog mig tio minuter innan orden började komma på rätt plats.

Men allt gick väl. Jag har haft mitt nervösaste möte hittills under detta projekt men nu känns det bättre. Han hyste goda förhoppningar om att jag faktiskt kan få alla pengar jag söker för, då planen var genomarbetad och budgeten väldigt trovärdig.

Nu kan jag bara vara på gott humör, men trött. Kanske jag kunde unna mig en lugnare dag nu.

fredag, november 27, 2009

Projektet är igång!

En stressig dag förvandlas till en skön dag när jag ser att ansökningen som jag trodde att måste vara inlämnad på måndag i själva verket inte har något sista datum för ansökan. Plötsligt blev dagen så mycket roligare.


Nu är detta igång på riktigt och jag känner mig på riktigt som en projektledare. Möten, budgeter och projektplaner om vartannat. Men det är inspirerande, och det är också väldigt inspirerande att det verkar hända för alla mina klasskamrater också. Jag är glad för dem och glad för att den här gruppen nu känns så proffessionell, hårt arbetande och helt enkelt ass kicking duktiga konstnärer!

torsdag, november 26, 2009

Vinden vänder

Idag har det varit mycket. Klassmötet tog som vanligt hela förmiddagen och inte ens då känns det som att vi i lugn och ro kommit igenom allt. Nog har vi mycket åsikter.

Jag har sedan pysslat med protokoll, scheman och mailutskick angående festivalen så länge så det är först när jag varit gång halva dagen som slutarbetet kommer igång. Jag ska utnyttja farten.



Farten har gett resultat. Vilket enormt flyt!!! Jag har nu fixat tältet, uppvärmningen av det, med ganska stor säkerhet två musiker som jag ska träffa nästa vecka, och ett annat möte med herr Svenska kulturfonden. Nu ska jag bara avsluta med att skriva en fondansökan på en timme.

Idag blev telefonen min vän igen. Vi hade det lite struligt ett tag men ett bra förhållande som detta överlever lite svackor ibland.

onsdag, november 25, 2009

Om pengar

Jag kom på att jag inte jobbat hemma med mitt slutarbete överhuvudtaget. När jag kommit hem från skolan eller innan jag cyklar dit på morgonen rör jag överhuvudtaget inte mina anteckningar och det känns väldigt fungerande faktiskt. Det skapar en jobbenergi och en hemmaenergi som inte blöder in i varandra och gör det tjockt och jobbigt.

Jag drar mig för samtalet. Ett samtal som kan avgöra hela den ekonomiska situationen för arbetet. Wish me luck.

Har en budget klar. Ännu igår visste jag inte att mitt projekt är värt så här mycket pengar. Haha.



Hur avgörande är inte det där första samtalet? Går det bra så kan man ringa 3-4 samtal till av bara farten. Är det första samtalet upptaget har man fortfarande farten uppe av att ringa samtal så då tar man ett annat. Men går det första dåligt så blir det jättetungt med resten, oavsett hur de går.


Sist och slutligen fick jag inte tag på alla, och de som jag fick kontakt med sade nej. Idag är dagen då telefonen blev min ovän. Suck.