Det är dags att avmytifiera konstnären nu. Det är dags att krossa bilden av den deprimerade bohemen som vandrar omkring med lösningen på världsproblemet i sin kreativa hjärna. Han är ingen gud som ser saker i världen som ingen annan ser. Det finns inget hokuspokus som omgärdar konsten och det ska inte heller få finnas en föreställning om det. Konsten ska vara nära människan och livet, och konstnären ska vara närmare mänskligheten än någon annan.
Vi har ett ansvar. Ett ansvar att se till att alla ses, att alla räknas, att alla har ett värde. Detta är inte endast konstens uppgift utan alla yrkesgruppers och alla människors, men jag tänker behandla saken ur konstens och konstnärens perspektiv, närmare bestämt scenkonstnärens. Genom vår konst måste vi få folk att känna att de har ett värde, och att vi ser dem, just dem. Men hur kan vi göra detta?
Drama är teaterns deltagande kusin. Det är en metod, en form för en mer deltagande teater. Det som skiljer drama från teater är att det centrala i dramats undervisningsprocess är kvaliteten hos alla deltagares upplevelser. Genom drama kan man inhämta nya kunskaper på ett mer levande och aktivt sätt, och man kan utvecklas, inte bara i sceniska färdigheter utan även sociala. I dramat ligger fokus på deltagarens kreationer och upplevelse, i motsats till teaterns fokus på resultat och biljettintäkter, om man vill uttrycka det krasst. Genom drama kan alla känna sig delaktiga och värdefulla.
Jag kommer kanske att kallas dramapedagog när jag är klar. Då ska jag vara redo att arbeta med dramats form med människor i olika åldrar och situationer. Jag ska kunna erbjuda människor en väg för dem att skapa på deras villkor.
Jag har tidigare nämnt ordet deltagarkultur. Interacting Arts vill genom att föra in begreppet i kulturdebatten medvetandegöra den rådande strömningen idag, åskådarkulturen. Människan är idag en passiv mottagare av konst och medier i alla dess slag. Någon dialog finns inte, endast illusionen av det. Avståndet mellan konstnär och mottagare är långt. Så hur ska konsten kunna få folk att känna sig värdefulla med en sådan distans? Det är här deltagarkulturen har en viktig uppgift. Genom deltagarkulturen görs alla involverade till medskapare och får samma värde. Den upphöjde konstnärens roll försvinner då konsten skapas här och nu, av folket. Alla kan se alla och ingen blir bortglömd.
För att det som hände i Kauhajoki och Jokela, inte ska behöva hända igen, är det otroligt viktigt att vi inser vikten av denna uppgift. Och det är bråttom.
onsdag, september 24, 2008
söndag, september 21, 2008
Spelet är igång
Nu har spelet kört igång på allvar. Communityn är igång och spelare har börjat dyka upp där. Vi genomförde idag den första spelhändelsen, en flashmob i Jakobsberg:
I gången under Jakobsbergs station kom en musiker gående med en basklarinett och spelade. Han bar en märklig mask. Alla som stod där förtrollades av honom och följde honom. Han gick upp ur gången och till en husbil som stod parkerad bredvid stationen. Där stod koordinatörer och tog emot spelare och försedde dem med masker och instruktioner för sitt nästa möte. De gick sedan in i shoppinggallerian och vandrade bland affärerna. Igen hördes den dova klarinettens lugnande toner och maskerna dök upp. Nyfödda och nyfikna begav de sig till en sandcirkel utanför och rörde vid rummet och varandra. En reva i verkligheten hade skapats.
Nu får jag äntligen hålla en ledig dag och sedan ska jag börja förbereda inför Höjdpunkt. Jag är trött, huvudet känns grötigt men jag är glad att spelet är igång. Det har potential att bli något stort tror jag. Communityn är en bra grund att bygga upp en fiktion utan gränser. Deltagarkulturen står inför dörren, gå med i tåget!
Jag hörde att krigsspektaklet i Oravais gått bra och att det funkat väl med praktiska arrangemang. Roligt att höra att det händer i Österbotten. Det skulle ha varit intressant att besöka händelserna med det nya perspektiv på deltagande former jag har nu.
I gången under Jakobsbergs station kom en musiker gående med en basklarinett och spelade. Han bar en märklig mask. Alla som stod där förtrollades av honom och följde honom. Han gick upp ur gången och till en husbil som stod parkerad bredvid stationen. Där stod koordinatörer och tog emot spelare och försedde dem med masker och instruktioner för sitt nästa möte. De gick sedan in i shoppinggallerian och vandrade bland affärerna. Igen hördes den dova klarinettens lugnande toner och maskerna dök upp. Nyfödda och nyfikna begav de sig till en sandcirkel utanför och rörde vid rummet och varandra. En reva i verkligheten hade skapats.
Nu får jag äntligen hålla en ledig dag och sedan ska jag börja förbereda inför Höjdpunkt. Jag är trött, huvudet känns grötigt men jag är glad att spelet är igång. Det har potential att bli något stort tror jag. Communityn är en bra grund att bygga upp en fiktion utan gränser. Deltagarkulturen står inför dörren, gå med i tåget!
Jag hörde att krigsspektaklet i Oravais gått bra och att det funkat väl med praktiska arrangemang. Roligt att höra att det händer i Österbotten. Det skulle ha varit intressant att besöka händelserna med det nya perspektiv på deltagande former jag har nu.
fredag, september 19, 2008
Maskerna tar över
Detta blir ännu ett sammandrag av veckan som gått. Tror dock att jag kan posta oftare och mer regelbundet när jag flyttat (igen) och fått nät till lägenheten.
Torsdag 11 september
Vi är just nu inne i en fas där story och handling bollas mycket. Igår blev studieplanen helt färdig och är nu ivägskickad. Vi har även författat en sammanfattning av vår verksamhet till en eventuell samarbetspartner i framtiden. Idag har vi fått ihop någon form av synopsis för Jakobsberg. Det känns bättre, men jag är inte helt nöjd och säker på projektet.
Fredag 12 september
Vi drog till Täby och köpte masker av alla de slag och tömde butikens lager. Det här med maskerna blir bra tror jag. Det blir utmanande för deltagarna eftersom de får maskerna genast i spelets början och under höstens gång kommer att utforska den och göra om den till sin egen, och låta kroppen och masken flyta ihop. Ingen förberedande, förklarande workshop med olika kroppsliga övningar, utan maskens mystik ska dra med folk och låta dem hitta en form under vägen. Allt detta på gott och ont, men man ska komma ihåg att verklighetsspel inte handlar om ett estetiskt slutresultat utan om samverkan och där är allt rätt. Jag har inte ännu läst Johnstones kapitel om transmask, men jag känner att den kunde ge mig djup i resonemanget nu. Emellanåt saknar jag den mer teoretiska sidan av vår utbildning, den man förväntas läsa in på egen hand av eget brinnande intresse.
Jag var på kvällen och talade in det sista av min bit på musiksagan, några meningar som glömdes bort förra gången.
Lördag 13 september
Under min lediga dag besökte jag Vegomässan med Mari-Helen. Man märker att Sverige kommit längre med djurens rättigheter. Paneldebatten som jag i förbifarten smålyssnade på gällde hur den vegetariska varor kunde synas mer och hur vegetariska företag kunde uppmärksammas bättre genom samarbete. Det är nog ändå märkligt hur vi än i dag i samhället utan gränser och där Internet möjliggör att trender sprids blixtsnabbt över hela världen, ändå inte viker undan i gamla värderingar. Finland, landet inklämt mellan västvärlden Sverige och den förra sovjetiska staten, har alltid haft identitetskris. Idag är Finland en del av västvärlden och ledande inom mobilteknologin med Nokia och ett välbärgat och rättvist samhälle. Men ändå lever vi i Finland, som ännu inte förstått att värnande om djurens rätt är helt okej.
Nu överdriver jag, och för att krångla mig ur detta så ska jag berätta att jag även varit på stan med Nipsu ganska många timmar och vandrat. Det som fastnade var en fotoutställning framför Dramaten, en dokumentärskildring av livets skeden på olika platser på vår jord. Framför Dramaten ligger Wallenbergs park. Där fanns utställd ett monument över hans livsverk, ett antal block i något sorts formbart stenmaterial som stelnat. Stoderna var väldigt vaga i konturer och verkade först inte föreställa något. Jag hörde flera förbipasserande turister som tyckte att det här förstod man ju ingenting av. Men jag tyckte om den, om man kan säga så om något föreställande förintelsen. Nåja, jag fick starka upplevelser av den, och rekommenderar folk att gå och titta på den om ni råkar vandra i Stockholm en dag.
Söndag 14 september
En riktigt meningslös dag. Vi skulle skriva ut dom flyers vi (läs: Gabriel) gjorde i fredags för flashmoben i Jakobsberg. Dock strejkade tryckapparaten så det blev ett långt väntande på att tekniken skulle komma på bättre tankar. Till sist funkade det men det hände inget mer den dagen.
Måndag 15 september
Vi fortsatte med rekvisita inför spelet och färdigställde en del material som skall ut till spelarna. Dock ville vi dokumentera allt vi gjort innan vi skickade iväg det, eftersom vi kanske aldrig ser det igen. Dock fortsatte teknikens protestmarsch idag med scanners och digitalkamera och hela kalaset. Jag stack också med några exemplar av Karnevalens tid till Bibliotekstjänst, där var folk oförstående och vaga. Trist. Det känns lite segt just nu.
Tisdag 16 september
Idag gick tekniken bättre och vi har fotograferat allt material. Något annat revolutionerande bjöd dock inte dagen på.
Onsdag 17 september
Vi har förberett den första provvandringen av Uffes musiksaga/maskvandring. Till sist hade vi låtarna på mp3-spelare och cd-skivor och gav oss ut på Söder med ett mystiskt brev som vi fått från personalen på cafét där vi suttit. Vandringen tog tre och halv timme och det blev både mörkt och kallt på vägen men en häftig och annorlunda upplevelse för en "bondpojke" från Vörå. Det är en saga om masker som suttit fast i asfalten och betongen men nu börjar tränga sig ut och finns synliga på väggar och under broar och ställen i stadens rum som man inte ser så ofta. Mytiskt och spännande. Ett koncept som absolut tas med i bagaget hem.
Torsdag 18 september
Vi har hämtat fler masker, nu har vi närmare 60 st i olika former, så jag tror vi klarar oss en stund. Vi planerade och funderade inför söndagens evenemang. Det är verkligen inte långt kvar, det känns som att det är väldigt mycket som ska göras innan dess. Det är trots allt nu spelet drar igång på allvar, efter detta finns det ingen återvändo och vi kan inte gå och ändra i planerna mera. Jag hoppas verkligen det blir lyckat, men vi har fått en musiker, vilket jag tycker är viktigt för grejens helhet.
Communityn som skapats till detta spel måste göras helt klart, eftersom spelarna kan börja registrera sig efter söndag.
Fredag 19 september
Idag har jag gjort en översiktsplan över allt program jag skall hålla under Höjdpunkt. Jag vet inte hur det kommer sig att jag skall göra så mycket, ett ögonblicks inspiration bara. Men jag tror det blir kul, mycket intressant program och jag tror att människorna också kommer att vara skoj. Mera om Höjdpunkt när det beger sig.
Jag har också fixat upp detta inlägg, vilket tog sin rara tid. Vi har mekat i allmänhet inför söndagen, funderat och diskuterat communityns innehåll. Till sist fick jag ihopskrivet ett litet infopaket till spellets kontaktpunkt i Finland.
Torsdag 11 september
Vi är just nu inne i en fas där story och handling bollas mycket. Igår blev studieplanen helt färdig och är nu ivägskickad. Vi har även författat en sammanfattning av vår verksamhet till en eventuell samarbetspartner i framtiden. Idag har vi fått ihop någon form av synopsis för Jakobsberg. Det känns bättre, men jag är inte helt nöjd och säker på projektet.
Fredag 12 september
Vi drog till Täby och köpte masker av alla de slag och tömde butikens lager. Det här med maskerna blir bra tror jag. Det blir utmanande för deltagarna eftersom de får maskerna genast i spelets början och under höstens gång kommer att utforska den och göra om den till sin egen, och låta kroppen och masken flyta ihop. Ingen förberedande, förklarande workshop med olika kroppsliga övningar, utan maskens mystik ska dra med folk och låta dem hitta en form under vägen. Allt detta på gott och ont, men man ska komma ihåg att verklighetsspel inte handlar om ett estetiskt slutresultat utan om samverkan och där är allt rätt. Jag har inte ännu läst Johnstones kapitel om transmask, men jag känner att den kunde ge mig djup i resonemanget nu. Emellanåt saknar jag den mer teoretiska sidan av vår utbildning, den man förväntas läsa in på egen hand av eget brinnande intresse.
Jag var på kvällen och talade in det sista av min bit på musiksagan, några meningar som glömdes bort förra gången.
Lördag 13 september
Under min lediga dag besökte jag Vegomässan med Mari-Helen. Man märker att Sverige kommit längre med djurens rättigheter. Paneldebatten som jag i förbifarten smålyssnade på gällde hur den vegetariska varor kunde synas mer och hur vegetariska företag kunde uppmärksammas bättre genom samarbete. Det är nog ändå märkligt hur vi än i dag i samhället utan gränser och där Internet möjliggör att trender sprids blixtsnabbt över hela världen, ändå inte viker undan i gamla värderingar. Finland, landet inklämt mellan västvärlden Sverige och den förra sovjetiska staten, har alltid haft identitetskris. Idag är Finland en del av västvärlden och ledande inom mobilteknologin med Nokia och ett välbärgat och rättvist samhälle. Men ändå lever vi i Finland, som ännu inte förstått att värnande om djurens rätt är helt okej.
Nu överdriver jag, och för att krångla mig ur detta så ska jag berätta att jag även varit på stan med Nipsu ganska många timmar och vandrat. Det som fastnade var en fotoutställning framför Dramaten, en dokumentärskildring av livets skeden på olika platser på vår jord. Framför Dramaten ligger Wallenbergs park. Där fanns utställd ett monument över hans livsverk, ett antal block i något sorts formbart stenmaterial som stelnat. Stoderna var väldigt vaga i konturer och verkade först inte föreställa något. Jag hörde flera förbipasserande turister som tyckte att det här förstod man ju ingenting av. Men jag tyckte om den, om man kan säga så om något föreställande förintelsen. Nåja, jag fick starka upplevelser av den, och rekommenderar folk att gå och titta på den om ni råkar vandra i Stockholm en dag.
Söndag 14 september
En riktigt meningslös dag. Vi skulle skriva ut dom flyers vi (läs: Gabriel) gjorde i fredags för flashmoben i Jakobsberg. Dock strejkade tryckapparaten så det blev ett långt väntande på att tekniken skulle komma på bättre tankar. Till sist funkade det men det hände inget mer den dagen.
Måndag 15 september
Vi fortsatte med rekvisita inför spelet och färdigställde en del material som skall ut till spelarna. Dock ville vi dokumentera allt vi gjort innan vi skickade iväg det, eftersom vi kanske aldrig ser det igen. Dock fortsatte teknikens protestmarsch idag med scanners och digitalkamera och hela kalaset. Jag stack också med några exemplar av Karnevalens tid till Bibliotekstjänst, där var folk oförstående och vaga. Trist. Det känns lite segt just nu.
Tisdag 16 september
Idag gick tekniken bättre och vi har fotograferat allt material. Något annat revolutionerande bjöd dock inte dagen på.
Onsdag 17 september
Vi har förberett den första provvandringen av Uffes musiksaga/maskvandring. Till sist hade vi låtarna på mp3-spelare och cd-skivor och gav oss ut på Söder med ett mystiskt brev som vi fått från personalen på cafét där vi suttit. Vandringen tog tre och halv timme och det blev både mörkt och kallt på vägen men en häftig och annorlunda upplevelse för en "bondpojke" från Vörå. Det är en saga om masker som suttit fast i asfalten och betongen men nu börjar tränga sig ut och finns synliga på väggar och under broar och ställen i stadens rum som man inte ser så ofta. Mytiskt och spännande. Ett koncept som absolut tas med i bagaget hem.
Torsdag 18 september
Vi har hämtat fler masker, nu har vi närmare 60 st i olika former, så jag tror vi klarar oss en stund. Vi planerade och funderade inför söndagens evenemang. Det är verkligen inte långt kvar, det känns som att det är väldigt mycket som ska göras innan dess. Det är trots allt nu spelet drar igång på allvar, efter detta finns det ingen återvändo och vi kan inte gå och ändra i planerna mera. Jag hoppas verkligen det blir lyckat, men vi har fått en musiker, vilket jag tycker är viktigt för grejens helhet.
Communityn som skapats till detta spel måste göras helt klart, eftersom spelarna kan börja registrera sig efter söndag.
Fredag 19 september
Idag har jag gjort en översiktsplan över allt program jag skall hålla under Höjdpunkt. Jag vet inte hur det kommer sig att jag skall göra så mycket, ett ögonblicks inspiration bara. Men jag tror det blir kul, mycket intressant program och jag tror att människorna också kommer att vara skoj. Mera om Höjdpunkt när det beger sig.
Jag har också fixat upp detta inlägg, vilket tog sin rara tid. Vi har mekat i allmänhet inför söndagen, funderat och diskuterat communityns innehåll. Till sist fick jag ihopskrivet ett litet infopaket till spellets kontaktpunkt i Finland.
onsdag, september 10, 2008
Omställningar
Det har varit tyst här en tid, och det beror på flera saker. Bland annat har jag flyttat men har fortfarande inget nät hemma. Jag har även varit i lite dåligt skick emellanåt, men nu är formen bra.
Det här inlägget får bli ett sammandrag av de dryga två veckor det varit uppehåll på bloggen. Inlägget är kanske inte det läsvärdaste men ger en fingervisning hurdana mina dagar är.
Tisdag 26.8
Vi följde med en dansperformance, "Bodies in urban spaces". Ett roligt sätt att bli lite bekantare med staden, även om jag höll mer utkik efter skulpturerna än var jag var. Här finns en recension från Svenska dagbladet.
Sedan for vi till Jakobsbergs centrum för att rekognocera inför den kommande "flashmoben" (det vete tipporna hur man stavar/särskriver det ordet korrekt), och tog lite bilder. Till sist sammanställde jag lite info om olika fonder som vi kunde söka pengar från för framtida kapitel av Maskspel.
Onsdag 27.8
Skrev ihop någon sorts information om Jakobsbergshändelsen. Sedan satt jag med när gänget bakom Deltagarkultur-boken hade möte och diskuterade release, föreläsningar och distribution. Jag satt mest och följde med, intressanta människor och intressanta tankar.
Kvällen avslutades med filmvisning, The weather underground. Intressant att höra hur terrorism motiveras med västerländska tankegångar och värderingar. Sevärd, även om det inte är någon mysig film direkt.
Torsdag 28.8
Satt på Sveroks kontor hela dagen och jobbade med rekvisita för spelet. Det blev många timmar och var helt yr i skallen efteråt, men det tyder väl på att man varit aktiv.
Fredag 29.8
Fortsatte med rekvisita.
Lördag - söndag 30-31.8
Var på kontaktimpro-jam-helg i Katrineholm under helgen. Tyvärr var jag i dåligt skick så att jag var sängliggande en del av lördagen och bara tog det lugnt resten av helgen. Inte så kul men platsen var väldigt rofylld och kontaktimprovisation i sig är ju spännande. Det är en form av dans som består i att man hela tiden har fysisk kontakt med en annan person och ger och tar vikt och ändrar höjd och position genom att vrida sig. Metoden är väldigt meditativ även om man fysiskt är väldigt aktiv.
Helgens prestation var ändå att jag kört bil i Stockholms innerstad, helt ensam och vilse. Men inga olyckor hände och jag kom säkert fram dit jag skulle till sist.
Måndag 1.9
Flyttade ut till Fagersjö som ligger en bit söder om Stockholm och kommer att bo där i en månad i ett nystartat kollektiv. Måste dock söka något annat från oktober framåt så riktigt bofast blir jag aldrig i denna stad.
Jag färdigställde infon om Jakobsberg idag. Sedan översatte jag en text om Maskspel till engelska som kom upp på Nordic scene-bloggen. Blev riktigt nöjd med den, fast det nu inte var en så stor grej.
Tisdag 2.9
Började joxa med en studieplan för spelet som ABF behöver. Har ingen aning hur en sådan ska utformas just nu men nätet är ju en outtömlig källa på information till den törstande rationalbefolkningen.
På kvällen var jag i studion och talade in anvisningar för musiksagan som görs till spelet. Och med anvisningar menar jag "Nu är det dags att vända sida". Något att lägga till på min lista-över-saker-jag-inte-väntat-mig-skulle-hända-i-mitt-liv. Kul, men tyvärr får jag ingen glad melodi som medföljer mina anvisningar som de gamla goda kassettbanden med sagor.
Annars gick en ansenlig mängd av dagen åt till att jaga något att sova på. Detta är inte det lättaste om man inte är stenrik. Det lustiga är att det dyraste var sängkläder, lakan alltså. Därför äger jag för närvarande inga sängkläder.
Onsdag 3.9
Fortsatte att söka efter mallar till studieplanen. Vi hade även en diskussion om höstens händelser som aldrig kom någon vart, eftersom det var teaterafton. Turteatern bjöd på Katharsis: Kung Oidipus + Trademark: Sweden. Jag har ännu inte löst framtidstemat och på vilket sätt de två akterna hör ihop men det var en givande afton. Teaterutbudet i Stockholm är digert men jag ska inte försöka stressbesöka så mycket jag hinner, jag vill ta del av kulturen som en besökare och inte i någon yrkesroll.
Torsdag 4.9
En kortare dag, jobbade endast på kvällen med att söka fram telefonnummer till personer vi vill kontakta angående spelet, alltså att värva deltagare.
Besökte även ett vernissage på Södermalm, en liten enkel lokal där tre artister ställde ut. Kommer tyvärr bara på namnet på en av dem, Agnes Mercedes. Hon uppträdde också med egen musik, som minst sagt var särpräglad, men jag diggade det, det var en uppmuntrande oas i det grå vädret.
Fredag 5.9
Fortsatt diskussion i café-miljö och lite jobb på studieplanen. Av de ställen vi jobbar på finner jag caféerna de ställen jag jobbar bäst på. Märkligt med tanke på att det hela tiden händer så mycket på såna platser, men det är nog något med utstrålningen. Sedan går man ju med i föreställningen över hur romantiskt det är att arbeta (speciellt för konstnärer) vid ett café sittande med kopp te och betraktande världen gå vidare. Det allmänna sorlet är inspirerande och fungerar som en trygghet. Aktivitet föder mer aktivitet.
Lördag 6.9
Vi satt på kansliet och diskuterade om den annalkande flashmoben, och tror att vi gjorde ett genombrott i planerna. Nu känns våra teman bättre sammankopplade med varann och med händelserna vi planerat, och maskerna har tagit en betydligt centralare position.
Jag funderar även över hur man kunde involvera skolans resurser i och med att vi ju har en fysisk linje som jobbar mycket med mask. En utmaning att kombinera åskådarkultur och deltagarkultur?
Måndag 8.9
Gjorde färdigt ett första utkast på studieplanen. Vi diskuterade om en fondansökan för våren som ska vara inne i veckan. I samband med det kom samtalet även in på att lansera Deltagarkultur-boken i Finland. Det vore rätt spännande och jag tror att det finns god jord att falla i. Åtminstone är inte det finlandssvenska kulturlandskapet mättat på kulturmanifest i dagens läge.
Tidskriftscentralen har en hel del skrifter som verkligen vore intressant att bekanta sig närmare med även annars, så vi ska se om någon av dem nappar.
Sådde även det första fröet till Maskspel i Österbotten då jag fick med en kompis som kommer att fungera som kontaktperson i spelet.
Tisdag 9.9
En kort dag igen. Började skissa på en plan för vårens händelser i Vasa. Tanken att detta kunde vara ett längre arbete och att jag kunde ha detta arbete vid sidan av skolan under nästa år känns vild. Hoppas att formen som ändå skiljer sig en del från lajv inte kvävs eller kväver den rörelse som nu uppkommit i Österbotten. Rollspelare är försvinnande få i dagens läge, jag tror att det finns potential för betydligt fler. Kanske verklighetsspel kunde öppna upp hobbyn mot andra konstformer också och väcka intresset hos "De-med-pengarna".
Det här inlägget får bli ett sammandrag av de dryga två veckor det varit uppehåll på bloggen. Inlägget är kanske inte det läsvärdaste men ger en fingervisning hurdana mina dagar är.
Tisdag 26.8
Vi följde med en dansperformance, "Bodies in urban spaces". Ett roligt sätt att bli lite bekantare med staden, även om jag höll mer utkik efter skulpturerna än var jag var. Här finns en recension från Svenska dagbladet.
Sedan for vi till Jakobsbergs centrum för att rekognocera inför den kommande "flashmoben" (det vete tipporna hur man stavar/särskriver det ordet korrekt), och tog lite bilder. Till sist sammanställde jag lite info om olika fonder som vi kunde söka pengar från för framtida kapitel av Maskspel.
Onsdag 27.8
Skrev ihop någon sorts information om Jakobsbergshändelsen. Sedan satt jag med när gänget bakom Deltagarkultur-boken hade möte och diskuterade release, föreläsningar och distribution. Jag satt mest och följde med, intressanta människor och intressanta tankar.
Kvällen avslutades med filmvisning, The weather underground. Intressant att höra hur terrorism motiveras med västerländska tankegångar och värderingar. Sevärd, även om det inte är någon mysig film direkt.
Torsdag 28.8
Satt på Sveroks kontor hela dagen och jobbade med rekvisita för spelet. Det blev många timmar och var helt yr i skallen efteråt, men det tyder väl på att man varit aktiv.
Fredag 29.8
Fortsatte med rekvisita.
Lördag - söndag 30-31.8
Var på kontaktimpro-jam-helg i Katrineholm under helgen. Tyvärr var jag i dåligt skick så att jag var sängliggande en del av lördagen och bara tog det lugnt resten av helgen. Inte så kul men platsen var väldigt rofylld och kontaktimprovisation i sig är ju spännande. Det är en form av dans som består i att man hela tiden har fysisk kontakt med en annan person och ger och tar vikt och ändrar höjd och position genom att vrida sig. Metoden är väldigt meditativ även om man fysiskt är väldigt aktiv.
Helgens prestation var ändå att jag kört bil i Stockholms innerstad, helt ensam och vilse. Men inga olyckor hände och jag kom säkert fram dit jag skulle till sist.
Måndag 1.9
Flyttade ut till Fagersjö som ligger en bit söder om Stockholm och kommer att bo där i en månad i ett nystartat kollektiv. Måste dock söka något annat från oktober framåt så riktigt bofast blir jag aldrig i denna stad.
Jag färdigställde infon om Jakobsberg idag. Sedan översatte jag en text om Maskspel till engelska som kom upp på Nordic scene-bloggen. Blev riktigt nöjd med den, fast det nu inte var en så stor grej.
Tisdag 2.9
Började joxa med en studieplan för spelet som ABF behöver. Har ingen aning hur en sådan ska utformas just nu men nätet är ju en outtömlig källa på information till den törstande rationalbefolkningen.
På kvällen var jag i studion och talade in anvisningar för musiksagan som görs till spelet. Och med anvisningar menar jag "Nu är det dags att vända sida". Något att lägga till på min lista-över-saker-jag-inte-väntat-mig-skulle-hända-i-mitt-liv. Kul, men tyvärr får jag ingen glad melodi som medföljer mina anvisningar som de gamla goda kassettbanden med sagor.
Annars gick en ansenlig mängd av dagen åt till att jaga något att sova på. Detta är inte det lättaste om man inte är stenrik. Det lustiga är att det dyraste var sängkläder, lakan alltså. Därför äger jag för närvarande inga sängkläder.
Onsdag 3.9
Fortsatte att söka efter mallar till studieplanen. Vi hade även en diskussion om höstens händelser som aldrig kom någon vart, eftersom det var teaterafton. Turteatern bjöd på Katharsis: Kung Oidipus + Trademark: Sweden. Jag har ännu inte löst framtidstemat och på vilket sätt de två akterna hör ihop men det var en givande afton. Teaterutbudet i Stockholm är digert men jag ska inte försöka stressbesöka så mycket jag hinner, jag vill ta del av kulturen som en besökare och inte i någon yrkesroll.
Torsdag 4.9
En kortare dag, jobbade endast på kvällen med att söka fram telefonnummer till personer vi vill kontakta angående spelet, alltså att värva deltagare.
Besökte även ett vernissage på Södermalm, en liten enkel lokal där tre artister ställde ut. Kommer tyvärr bara på namnet på en av dem, Agnes Mercedes. Hon uppträdde också med egen musik, som minst sagt var särpräglad, men jag diggade det, det var en uppmuntrande oas i det grå vädret.
Fredag 5.9
Fortsatt diskussion i café-miljö och lite jobb på studieplanen. Av de ställen vi jobbar på finner jag caféerna de ställen jag jobbar bäst på. Märkligt med tanke på att det hela tiden händer så mycket på såna platser, men det är nog något med utstrålningen. Sedan går man ju med i föreställningen över hur romantiskt det är att arbeta (speciellt för konstnärer) vid ett café sittande med kopp te och betraktande världen gå vidare. Det allmänna sorlet är inspirerande och fungerar som en trygghet. Aktivitet föder mer aktivitet.
Lördag 6.9
Vi satt på kansliet och diskuterade om den annalkande flashmoben, och tror att vi gjorde ett genombrott i planerna. Nu känns våra teman bättre sammankopplade med varann och med händelserna vi planerat, och maskerna har tagit en betydligt centralare position.
Jag funderar även över hur man kunde involvera skolans resurser i och med att vi ju har en fysisk linje som jobbar mycket med mask. En utmaning att kombinera åskådarkultur och deltagarkultur?
Måndag 8.9
Gjorde färdigt ett första utkast på studieplanen. Vi diskuterade om en fondansökan för våren som ska vara inne i veckan. I samband med det kom samtalet även in på att lansera Deltagarkultur-boken i Finland. Det vore rätt spännande och jag tror att det finns god jord att falla i. Åtminstone är inte det finlandssvenska kulturlandskapet mättat på kulturmanifest i dagens läge.
Tidskriftscentralen har en hel del skrifter som verkligen vore intressant att bekanta sig närmare med även annars, så vi ska se om någon av dem nappar.
Sådde även det första fröet till Maskspel i Österbotten då jag fick med en kompis som kommer att fungera som kontaktperson i spelet.
Tisdag 9.9
En kort dag igen. Började skissa på en plan för vårens händelser i Vasa. Tanken att detta kunde vara ett längre arbete och att jag kunde ha detta arbete vid sidan av skolan under nästa år känns vild. Hoppas att formen som ändå skiljer sig en del från lajv inte kvävs eller kväver den rörelse som nu uppkommit i Österbotten. Rollspelare är försvinnande få i dagens läge, jag tror att det finns potential för betydligt fler. Kanske verklighetsspel kunde öppna upp hobbyn mot andra konstformer också och väcka intresset hos "De-med-pengarna".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
