Det är dom små stunderna i livet

Jag sitter åter på mitt kära Café Mineur och halsar te.

Där jag sitter vid mitt bord, ett gammalt symaskinsbord med tramppedalen ännu kvar, finns en liten låda man kan dra ut på höger sida. I den ligger det brev från det förflutna. Ett är från förra veckan, skrivet på en servett. Ett annat är från Alla hjärtans dag i fjol, på ett avrivet hörn av ett kopieringspapper. Tillsammans berättar de en fragmentarisk historia om de människor som suttit vid detta bord vid detta café, förälskade, förtvivlade eller fundersamma och som velat lämna ett avtryck till framtidens besökare.

Du kan väl lämna ett inlägg om du råkar sätta dig vid detta bord någon gång. För att fortsätta historien, som berättas tillsammans av okända författare.

Det är det lilla bordet vid bortersta väggen, längst till höger uppe på platån. Lycka till.