Ett kärt återseende

Som jag tidigare skrev så är jag tillbaka i Stockholm, om så bara för denna vecka. Det är lite varmare och slaskigare än det Vasa jag reste från, men det har ändå varit en väldigt positiv upplevelse såhär långt. Inte är jag ju hemma, men det känns ändå tryggt att vara här. Jag vet hur stället funkar helt enkelt.

Och ändå har något förändrats. Jag har vuxit, fått distans till staden. Alla intryck jag fick under hösten har hunnit smälta lite och jag känner mig mer säker på mig själv när jag är här nu. Jag befinner ju mig också i en lite annan roll, jag är inte en del av staden, utan en besökare, en turist. Jag går nu inte runt och turistar heller, men känslan är lite annan än tidigare.

Förutom Pirate Bay-rättegången som jag varit på idag så är mitt huvudsakliga program för veckan lajvkonventet Prolog i Västerås. Det blir nog roligt, mycket folk och varierat program och förhoppningsvis nya idéer.

Det mest spännande som kommer att hända den här veckan är ändå det som jag kommer att göra imorgon och troligen även torsdag, nämligen vara på workshop som leds av Keith Johnstone, ett av de tyngsta namnen i världen inom improvisationsteater. Jag kommer visserligen bara att vara med som åskådare, men jag tror ändå att blir lärorikt och otroligt spännande att se en av de riktigt stora, nu levande, inom teatervärlden.

Det lustiga är att det inte var förrän idag när jag kollade vilka föreställningar som gick den här veckan i Stockholm som jag såg att Johnstone är i Stockholm. Ännu då tänkte jag att det inte kunde finnas några platser kvar, men ringde ändå och de hade åskådarplatser. Det kostar ju lite pengar, men aldrig att jag skulle missa en sådan här chans.

Nu ska jag gå och sova eftersom jag måste tidigt upp imorgon till workshopen.